Taggarkiv: #007

Upp-o-ner, peter pan och landet ingenstans. #blogg100 #007

Tänk dig att du är 7 år. Du hänger i en klätterställning på skolgården. Du har precis lärt dig klättra upp och hänga dig i knävecken och hänger där upp och ner. Gungar lite fram och tillbaka. Du ser elever springa runt och spela fotboll, rutan (vad det är kan du läsa på wikipedia här, dem äldre i femman och sexan gick runt och pratade och mina kompisar gungade eller lekte i klätterställningarna dem med.  Många lekte hästar och sprang runt med hopprep runt magen och gnäggade.

Nu var det länge sedan jag senast hängde upp och ner. Det var faktiskt några år sedan. Nu är jag en femma. Jag går runt och bara pratar precis som dem flesta andra i min ålder när man ser sjuåringarna springa runt nu. Med sina leenden och obekymmrade. Dem leker kull. Man vill gärna springa själv.

Man såg allt upp och ner när man hängde upp och ner där. Om jag hängde upp och ner nu skulle mitt huvud nudda marken. Och för några decimeter sedan var det väldigt långt ner till marken. Att det tog lång tid tills man vågade klättra upp och hänga där. Det är det inte längre. Nu är det nog svåra att änns komma upp. Men jag ska någon gång klättra upp och hänga upp och ner igen. Jag ska se peter pan. Som varit inspiration till inlägget. Som också var lite av en favorit film för mig för många år sedan. Jag har försökt lista ut vad landet han flög till hette. Jag frågade mor min. Landet ingenstans. Bekymmerlöst. Dit vill jag också åka. Jag skulle köpa en enkel biljett. Eller flyga. Jag skulle se tingeling som var min förebild (förutom mamma och pappa så klart dem är på delad förstaplats alla tre). Peter pan är inspirerande. Jag vill se filmen igen.

Jag är inte barnslig. Jag är nostalgisk, tankfull, inspirerad och faktiskt, ett ganska vuxet barn.

i don't wanna grow up

 

bild från tumblr.

#blogg100 inlägg #007