Parallell promenad #blogg100 #68

”Jag ser. Jag hör.  Inuti jag ser sår. Jag fäller en tår. Jag ser inga spår, jag ser inte vart eller om jag går. Allt jag måste välja. Alla minnen jag har. Låt mig slukas upp av musiken än en gång, sätta på hörlurarna och stanna kvar. Men alla beslut jag tar. Konsekvenser, differenser.”

”Låt mig sitta och fundera, låt mig ligga ner på golvet och gråta. Dem måste alltid förlåta. Annars tynas jag bort. en grå liten bubbla jag har levt i. Den är inte av såpa då skulle den vara mer färgglad. Den är svartvit, precis som tv innan 1967.”

” Om vi hade levt en annan gång, en annan tid, en annan plats. Vart skulle vi finnas då? Långt borta. Omedvetna om detta nu. Som skulle vara parallellt, som om universum klyvts på tu.”

Leave a Reply