Maraton

Start. Jag börjar springa. Skyndar mig mot mitt mål. Jag försöker skynda på.

Allting går så fort. Jag kom och tänka på det idag igen. Jag hörde ”Första gången” av Miss Li (cover). Om man lyssnar på meningarna i första versen och orden hör man hur sanna det är. ”varför längtar du tills den dag du ska fylla sju. Varför skynda på när tiden snart är här ändå?”

Varför längtade man så mycket? Till sin födelsedag, som bara betydde att man blivit äldre. Och sedan många år senare vill man stanna tiden. Stoppa. Som om man springer ett maraton.

Jag springer så mycket det går men saktas ner av tröttheten i benen. Men mål närmar sig.

Då var det viktigt att vara vuxen. För att vara äldre var coolt. Det var vad vi tyckte. För vi såg upp till dem äldre. Dem fick gå på stora skolgården. Häftigt va?..

Så vi ville skynda på. När alla andra tog hål i öronen tog jag också det. Vi var 6 år. Prick. Det minns jag, och vi ville bli stora för dem fick ha finare örhängen. Coolt va? Det ville vi med.

Och sedan växer man upp. Och det blir inte som man tänkt sig.

Jag kom i mål. Mina ben gör ont efter maratonet. Varför skulle jag ha bråttom fram till mål?

En reaktion på ”Maraton

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *