Kategoriarkiv: DAGBOK

Sista dagen nu Amanda, försök

Hey

 

Imorse vaknade jag tidigt, och snoozade inte änns någon gång. Jag vaknade tidigt, med ett leende. Men varför log jag? För aldrig mer ångest.

Idag är sista dagen i skolan. Sen är det sommarlov. 10 veckors ledighet. Efter det börjar jag en ny skola, och jag byter av personliga skäl och på grund av mig. För att slippa mina tårar på morgonen osv. Så det hjälper inte att tro att jag är sur. För det är jag inte. Men jag kommer sakna alla så sjukt mycket.

Anledningarna är många. Det beror på saker som hänt med mig och mina känslor och mitt mående. Och jag byter inte pga. något eller någon. Idag är det sista dagen. Sen är det sommarlov.

Vart har jag tagit vägen?

OutfitNationaldagHelloOutfitoutfit

 

Skjorta: Bikbok (supererbjudande två för 79 kr finns i fler färger)

Skjorts: Bikbok

Brills: Gina tricot

Converse: Okänd butik i New York

Goddagens! Här har det en än gång stått stilla under en längre tid. Jag har inte haft tid och varit så trött på senaste tiden. Det har inte passat sig att blogga. Men frukta icke! Det är nu 4 dagar kvar sen är jag fri som en fågel i nästan 10 veckor och då kommer jag fokusera mera på bloggen och dess uppbyggnad.

Jag och min brittisk-australiensk-amerikanska (och en hel del svenska i uttalet) accent har börjat vlogga. Väldigt pinsamt då min accent töntar till allting. Men det var värt ett försök och jag ska strax gå och spela in en till vlogg. Det var kul och att nå människor i hela världen genom att prata engelska, känns också kul.

Så, fram tills på torsdag ska jag försöka blogga så mycket jag kan. Men sen så. Sommarlov.

 

Peace and love forever.

Första gången jag gick på festivalen var för 3 år sedan, Jag förundrades över den fantastiska musiken och såg nya artister. Jag var ganska liten då, men jag minns i alla fall.

Året efter kunde jag tyvärr inte gå för jag var i Västerås den veckan. Vilket var synd för det verkar ha varit ett väldigt bra år. Mamma och pappa berättade att dem varit på Kent och en massa annat och att det hade varit sjukt bra musik som spelades överallt. Och sedan gick jag förra året. Det var dem bästa dagarna på hela sommarlovet. Dem bästa dagarna någonsin faktiskt. Jag var på Kent, vilket var den bästa konserten under alla dessa dagar. Det spöregnade hela konserten, men som bara gav mera effekt. Och att så många trotsat regnet för att gå på den här konserten. Det är helt fantastiskt. Jag var också på Laleh, också en av dem bästa som konserterna. Det finns inte ord nog att beskriva den konserten. För det var sån anda. Sådan fantastisk anda.

Och det är själva grejen. Stämningen är den mest fantastiska på det stället. All musik och gemenskapen som bara strålar. Borlänge är som en egen sol dem här dagarna. Och fantastiskt är fortfarande en underdrift av vad det är. Jag är grymt tacksam för att jag fick gå dem här åren. Och jag älskar den här festivalen. Och det är tråkigt att det inte blir i år. Men så är det helt enkelt.

Jag skrev på en namninsamling. Jag vet inte varför. Jag visste att det inte kunde rädda festivalen egentligen. Jag tog bara ett snabbt beslut och funderade inte så mycket. Jag kände något slags hopp. Jag vet inte. Jag tyckte att jag bara ville göra något. Och jag vet faktiskt inte. Ni vet när man känner att man bara… liksom.. (gaaahhh vad svårt att förklara!!). Jag skrev på. Så är fallet. Men jag ville bara ha lite hopp, jag har haft dåligt med hopp på senaste tiden om allt. Jag fick lite hopp. Kanske onödigt. Men jag har för mig att något år var sloganen tro, hopp och kärlek men jag minns kanske fel. Jag tolkade insamlingen på fel sätt. Jag ville bara ”försöka”. Men nästan alla i min vänskapskrets skrev på den också.

Men jag ville bara skänka en massa  kärlek till er som arbetat med det här, Jesper som startat det för 15 år sedan. Jag vill ge er en stor kram som tack, och jag förstår att det var riktigt svårt med det här beslutet. Men jag ger er ändå en kram, skänker er all fred och kärlek och tackar än en gång för dem här åren.

Peace and love lever vidare. Och ni har förändrat, Borlänge, och Dalarna. Och världen.

Flower power my dear, flower power.

Flower powerFlower powerFlower powerFlower power

 

Canon eos 600D + 50mm

Nu har det stått stilla här ett tag. Sedan #blogg100 tog slut har jag tagit en paus för att pusta ut lite. But not anymore.

Jag stack ut och fotade idag. Jag gick runt i kvarteret och fotade alla träd och syrener jag ser. Grannarna har ett körsbärsträd som jag lånade. Jag tog 50mm objektivet och drog ner bländaravtalet. Blev väldigt bra bilder och jag har ett nytt favoritobjektiv.

Jag tänkte hur som helst försöka ta tag i det här med bloggen nu. Den kommande veckan har jag fullt upp. Musikskolans vecka och en massa teaterrep. Sen är det dem sista veckorna i skolan så en massa måste hinna bli färdigt. Har en bok som jag måste läsa cirka 100 sidor i tills nu i veckan  och så måste jag välja en sång som jag ska sjunga på en uppspelning. Kommer kanske inte bli mina långa postningar. För dem har jag faktiskt ingen tid att skriva. Men det kommer blogginlägg.

Ses imorgon.

Någonstans vid en sjö

Det finns en ö. Den finns i Västerås ute på landet, i mälaren. Den är fin. Dess namn är Tidö-Lindö.
Sjö och land
Den har varit där så länge jag minns. Det är inte så konstigt faktiskt, då öar inte flyttar på sig. Varenada sommar har jag varit här. Både som en liten knatte som sprang runt, och pratade, eller nu när jag är äldre.

För mig är det inte sommar förränns man är här. Där borta finns det en brygga. Där brukar jag och min bror fiska. Om vi får en stor abborre brukar den bli middag, och om vi har tur får vi gädda.
Vid samma brygga kan man bada. Ibland är det riktigt kallt och stegen kan var lite aljig och hal. Men på sommaren, då är det 22 grader i den sjön.

Lite längre bort finns det en strand. Brevid lekparken. Där brukar nästan alla som bor på ön vara. Och leka i sanden, kasta macka eller ta ett dopp. Men när det är mycket folk finns det en liten kiosk.
Brygga uppe på stranden

Det är på den här ön som jag har mina flesta sommarminnen. Här som jag år efter år firar midsommar och även lekt i snön vid en kallare årstid. Det är här so Valborg eller julafton Brukar firas varannat år.

Idag var jag vid stranden. Jag tänkte tillbaka på sommrarna som spenderats med att sitta och spela kort med morfar, baka med mormor och fiska med min bror. Åka in till stan med mamma och önska bort åskan samtidigt som jag kramar pappa. Sen har jag lekt med samma leksaker som min ena kusin leker med idag ( den andra är lite för liten för att leka med hink och spade).
Men jag kommer ihåg dessa sommrar.

Och så kommer jag minnas fiskmåsarna. Som flög.högt. Och fångade fisk som ingen annan.Fåglar

Hints of light

Lång slutartidLång slutartidLång slutartid
Bilderna tog jag på valborg. Blev bra faktiskt. Använde ett tomtebloss (ansvarsfullt förstås) och ställde in på lång slutartid på min kamera.
Sen blev det riktigt bra.
Imorgon hoppar jag på tåget med min bror och tuffar väg till Västerås till våra morföräldrar. Vi lyckades inte få platsbiljetter så antingen får vi stå eller hoppas på att det inte är många som ska till Sala och sedan Västerås en torsdags eftermiddag. I regn, förmodligen.
Vi hörs imorgon. Jag bloggar förhoppningsvis på förmiddagen. Men det är nog ett löfte jag inte kommer hålla. För jag är jag liksom. Ska försöka skriva lite på tåget också.
Det blir bra.

Thoughts

thoughts

 

Fantastiskt väder ute idag. Har sprungit runt på ett öppet hus i shorts och lämnat ut tipspromenadlappar. Svarat på frågor om när priser delas ut och hängt runt. Det var skoj.

Cyklade hem cyklade tillbaka, teater. Ledigt imorgon. Sedan lov. Västerås. Träffa mina underbara små kusiner, träffa en fantastisk vän som fyller år idag och ha det allmänt awesome med mina morföräldrar. Kommer bli en bra vecka. Och idag har det har faktiskt varit en bra dag. Väldigt bra.