Månadsarkiv: mars 2013

Spela #blogg100

Idag har jag varit på fiol. En repetition för en musikafton för stråkinstrument. Det var allspel med cello och fiol.

Dem yngsta. Dem som började för ett tag sedan och spelat i år, lärt sig mera om suzuki-metoden, börjat spela i ”Små låtar för små stråkar”. Dem var gladlynta och var nyfikna på hur det skulle vara att stå på scen och spela. Första gången liksom. Jag stod där för 6 år sedan. Spelade ”Blinka lilla stjärna” .

Entusiasmen. Något jag lade märke till idag. Stora som små. Dem som spelat i 10 år till dem som spelat i 6 månader. Det är samma spelglädje. Alla som hållt sig kvar vid instrumentet och accepterat läxorna som ingår gått upp på den scenen i aulan och spela på. Spela för en publik. Med sina kompisar och spela tills fingrarna glöder.

Den spelglädjen som man känner. Spelglädje. Den man känner när man vet att man vill spela på. Spela instrument

Som man tänkt sig

När man har förväntat sig något och det blir annorlunda? På både gott och ont. Man kan bli lätt chokad när det inte blir som man tänkt sig. Bättre eller sämre. Man kan sätta upp olika krav. Saker som man strävar så efter, men som man kanske når men kanske inte. Man förväntar sig att man ska prestera högre eller lägre. Men oväntat nog blur det inte som man tänkt sig.

Det kan ju vara jättebra. Fantastiskt. Att känna att det blir mycket bättre än väntat och resultatet blev bra. Men när det blir mottsatsen då?

Förvåning är något som syns. Vi höjer på ögonbrynen och tappar hakan. För när vi överträffar oss själva blir vi förvånade. När vi inte lyckas blir vi detsamma men på ett annat sätt.

Men när något inte blir som man förväntade sig kan man se det på ett annat sätt. Tänka att det var meningen. Tänka att vi är framtiden och det var nog menat att ske. Liten som stor blir det en handling som faktiskt hänt. Och att vi ser det som meningen.

För det har en mening. Framtiden är inte utstakad. Men våra val skapar vår framtid. Det är min teori.

Feather

FeatherFeather
Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag har varit sjuk ett par dar och inte varit ute i världen och har inte fått några nya insikter. Jag har inte funnit någon inspiration i händelser. Jag vet inte riktigt vad jag ska berätta och jag har inga synvinklar på saker och ting. Vad är det som jag ska sträva efter här på bloggen? Inspiration? Att skriva nya långa inlägg varje dag? Eller båda och?

Igår skrev jag inget. För det var mycket då. Och inget som jag vill ta upp igen. Och det är som det är. Så igår blev det inget inlägg. Och så är det. Men jag försöker. Jag försöker hinna med.

Så jag lyssnar på musik. En speciell låt som faktiskt är fantastiskt bra. Give it a chance.

Jag har dunkande huvudvärk. Huvudvärken har kommit fram och tillbaka i flera dagar. Det är mycket som händer nu. Och det är fortfarande som det är.

Sångtexter #blogg100


Igår satt jag och skrev sång texter i min mattebok. Av någon anledning skrev jag ner osammahängande meningar från olika låtar. Jag satt hemma och försökte komma ikapp i matten. Jag lyssnade på hög musik för jag ville inte höra något annat ljud en fina toner. Jag lyssnade på Bon Iver, The cinematic Orchestra och Birdy. Det var fin musik och hjälpte mig genom mattetal efter mattetal. Och jag märker den globala skillnaden.